Historien bakom Radio CNS

Per-Åke Larsson träffade på Lars "Ludde" Lundberg i Lund i det tidiga 80-talet. Dom hade känt varandra en tid så det var ingen ny bekantskap. Per-Åke visste att Ludde sysslade med musik på heltid på den tiden. Per-Åke berättade att han och Cato Gydenius hade bildat en förening som skulle sända musik i närradion i Malmö. "Haha" hade Ludde då sagt och undrat om han var klok ungefär…..

Luddes första tanke var ju att det inte var lagligt, utan en form av RADIO SYD/NORD- upplägget, men så var det ju inte. Per-Åke berättade om hur det hela skulle gå till och vad som var syftet med det hela, och frågade om Ludde ville vara med. Ludde sa OK och man hade sedan en del planeringsmöten hemma hos Cato som var den styrande på den tiden.

Radio CNS började sina sändningar den 6 december 1981. Det var väldigt enkla redskap som användes för att sätta ihop dom entimmes-program som gällde till att börja med. Det var så i början att man spelade in programmet på rullband och lämnade upp detta till Televerkets Radiodriftcentral som sände ut det. Sedan kunde man lyssna på programmet, när det väl sändes, därhemma...

Allt eftersom tiden gick, köptes bättre utrustning in och det ordnades lokal på Börringegatan nere i en källare. Lokalen som inrymde 2 rum, 1 förråd och en liten toalett blev sedan det som av alla kom att kallas för "studion". Vi prydde väggarna med isoleringsplattor och letade i alla hem efter gardiner, bestick, bokhyllor, möbler och annat nödvändigt som exempelvis en kaffekokare! Programmen började också att göras i den egna studion och banden lämnades sedan över till Televerket. Inte långt därefter fick vi installerat en egen förbindelse till sändaren och när vi skulle sända vred vi på nyckeln och satte på bandet.

Den första ”Live-sändningen" kom till av misstag. Mitt under en programinspelning i Februari 1982 råkade Per-Åke säga "skall vi spela in nu?". Det var inget att göra, tiden räckte inte till för att göra en ny inspelning och vi hade inget val. Det var bara att köra direkt för första gången. Alla inblandade var förstås mycket nervösa. I studion den första tiden fanns Per-Åke, Ludde, Egon, Andy, Narve, Marie, Ingela, Yvonne m.fl.

Så småningom utökades medlemsskaran, och det fanns mer pengar att sända radio för. Det var otroligt populärt på 80-talet, det här med närradio. Radio CNS "konkurrerade" bland annat med Radio MCB, Radio MUF m.fl. Vi kämpade alla mot STIM-avgifter och andra kostnader. Allt finansierades av medlemsintäkter och ett och annat kommunalt bidrag samt med egna pengar! Skivor och dylikt köptes ofta av egna pengar och andra kostnader försökte vi hålla nere. Vår bästa "kupp" var när vi sänkte medlemsavgiften med 5 !!! kronor till 20. Medlemmarna strömmade in i 100-tal om dagen! Vem kommer inte ihåg - Just nu! CNS medlemskap endast tjugo kronor (och så Jeanette med - Alla går med i CNS , tramp, tramp o tramp)

I takt med att medlemsantalet ökade och därmed också sändningstid ökade också CNS-personalen. Kända profiler såsom Jeanette, Patric, Stefan, Anders, Claes, Janne, Jonas, Håkan m.fl. droppade in en efter en. Radio CNS breddade sig också och syntes både på Ribban och Motormässan.

Vår närvaro på Ribban blev mycket uppskattad flera år i rad och det strömmade lyssnare ner till stranden för att se Radio CNS "live". Starka minnen finns från Ribban 1983 då CNS bidrog till den goda stämning som uppstod och i princip ingen förstörelse av bryggor. Givetvis körde vi nattsändning i vanlig ordning på midsommarafton och när vi startade vår sändning 24.00 stod över 300 lyssnare runt midsommarstången och Anders Nielsen öppnade sändningen genom att säga: Ge mig ett C - alla vrålade C, ge mig ett N - alla vrålade N, ge mig ett S - alla vrålade S, vad blir det - Alla vrålade CNS!!!!! En helt otrolig känsla och vilken stämning!!! Detta går knappt att beskriva i ord.

De gånger vi var på Motormässan var såklart också mycket givande. Självklart anordnades sändningar även därifrån precis som utifrån stan. Då använde vi en portabel länk som sammanlänkades med utrustningen nere i studion. Denna "länk" var flitigt använd i många sammanhang. Säkert många som minns våra tävlingar där Jeanette m.fl. skulle "hittas" på stan. Den lilla röda Hondan som det stod RADIO CNS på som skulle letas upp. Telefonen gick varm och som mest hade vi fyra inkommande linjer på abonnemanget 040-739 45!

CNS har alltid försökt sätta en profil på olika typer av program. Programmen fick namn som exempelvis: Spotlight, Radio Syd, Heta Linjen, Tvärdraget, Narve och Ludde kompressorshow. Ofta gjorde vi egenproducerade "jinglar", dvs. små korta snuttar som talade om vilken radiostation det handlade om, hur man blev medlem, info om våra fester etc. Att producera en sådan jingel kunde ofta ta upp till 6-8 timmar! Fortfarande helt ideellt, för att vi alla tyckte att detta var så himla kul!!

Fester ja!! Det hade vi många, detta bidrog ofta till att vi kunde sända mer. Intäkterna från festerna gick till att betala STIM-avgifter. Vi minns såklart festen på Boogie 1983 när Tricky Track gästade oss och någon hade förfalskat våra biljetter och stället drog 1200 personer!! Hela Föreningsgatan, framför Boogie var fylld med besökare, hela mitt-refugen och en bit över på andra körbanan. Polisen var där och satte upp kravallstaket och Kvällsposten rapporterade dagen efter att det hade varit "kravallhot i Malmö". Tänk....det var bara vi - Radio CNS som hade ordnat en medlemsfest... :-)

Med tiden tog pengarna slut och radio för övrigt blev större. Större kanaler "tog över" och lilla CNS hade svårt för att överleva. Vi slutade med flaggan i topp 1989, med alla kostnader betalda och inga ouppgjorda affärer. Vi minns ju alla de sista sändningstillfällena. Helt plötsligt fick vi som lagt ner så mycket tid på detta så mycket tid över. Tid som nu är uppäten och som vi ägnar åt annat idag.

Vid pennan: Torleif, Jeanette och Ludde